Ledsagarservice

Fakta bakgrund
2012-12-10

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag som trädde i kraft den 1 januari 1994.

Lagen omfattar personer med varaktiga funktionsnedsättningar, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i vardagen.
En av insatserna i LSS-lagen är ledsagarservice. Var och en förstår säkert att en person som är blind eller synsvag kan vara i stort behov av ledsagare.
Under en rad år förstod även kommuner och domstolar detta. Men nu har de helt ändrat uppfattning. Fler och fler får avslag på sina ansökningar med domstolarnas goda minne och kan därför inte vara aktiva och delta i samhällslivet.

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och därmed åtagit sig att följa konventionens olika artiklar.
I artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället slås fast att vi som har en funktionsnedsättning har rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och att effektiva och ändamålsenliga åtgärder ska vidtas för att göra detta möjligt.
Genom kommunernas och domstolarnas helt förändrade tolkning av LSS-lagen, har gravt synskadade i praktiken inte längre denna rätt.
Ledsagarservice enligt LSS är kostnadsfri och brukaren har relativt stor möjlighet att själv bestämma till vad ledsagningen ska användas.
LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
För att du ska omfattas av lagen ska du tillhöra en av de tre personkretsar som pekas ut:
”1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

I SRF menar vi att personer, som har en grav synnedsättning, måste kunna tillhöra lagens personkrets 3, även om personen ifråga inte har någon ytterligare funktionsnedsättning.
Vi menar att en grav synskada är ett stort funktionshinder som kan ge upphov till betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av service.
Att en grav synskada är ett stort och varaktigt funktionshinder brukar inte ifrågasättas. Emellertid brukar många avslag grundas på att den enskilde inte anses ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

I propositionen, som ligger till grund för LSS sägs det om detta:
”Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menar jag att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och att ge information och att samtala med andra direkt eller per telefon. Begreppet bör även kunna användas om en person på grund av funktionshinder löper risk att bli isolerad från andra människor.”

Som gravt synskadad kan man exempelvis inte förflytta sig på okända platser, ta emot skriftlig information, skriftligen kommunicera med omvärlden, utbilda sig, utöva någon fritidssysselsättning eller sköta ett arbete utan att man dagligen är mycket beroende av att använda hjälpmedel av flera olika slag. Man är också i åtskilliga situationer per dag hänvisad till stöd av annan person för att sköta sådant som andra klarar med synens hjälp.

Viktigt är också att komma ihåg att de ovan nämnda exemplen är just exempel. De ska alltså inte uppfattas som någon fullständig uppräkning.
För gravt synskadade utan ytterligare funktionsnedsättning är det framför allt insatsen ”Ledsagarservice” som kan vara aktuell. Många av oss behöver denna insats för att kunna leva som andra människor och för att kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet, vilket är målet med LSS.

De allra flesta kommuner erbjuder ledsagarservice enligt SoL (Socialtjänstlagen). Insatser enligt LSS är kostnadsfria medan de flesta kommuner tar ut en avgift för insatsen enligt SoL.

I Prop. 1992/93:159 om stöd enligt LSS står:
”En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder. Det är enligt min mening angeläget att omfattande stödbehov på grund av funktionshinder inte medför en lägre levnadsstandard än den som gäller för personer som inte har motsvarande behov. Utgångspunkten bör därför vara att stöd och service som ges enligt den nya lagen skall vara avgiftsfri.
Vid deltagande i fritids- och kulturella aktiviteter bör den enskilde svara för sina egna kostnader men inte ha kostnader för den eventuella följeslagare som behövs för att kunna genomföra aktiviteten.”

Insatsen söks hos kommunen och handläggaren gör alltid en individuell bedömning. Därför är det viktigt att du förbereder dig genom att noga tänka igenom varför du behöver en LSS-ledsagare och till vad du behöver insatsen.
Du måste också noga tänka igenom varför du anser dig uppfylla kraven för att ingå i personkretsen. Det är viktigt att du på ett bra sätt kan motivera detta.

Nedan följer några exempel på behov man kan ha av ledsagare:
• ledsagning till livsmedelsbutik och vid inköp av dagligvaror,
• ledsagning mellan olika butiker och vid inköp av andra produkter,
• hjälp vid bank- och postärenden,
• hjälp vid uttag från bankomat,
• hjälp för att skilja på olika sedlar och mynt,
• ledsagning till dagis eller fritidshem för att lämna eller hämta barnen,
• ledsagning till och på lekplatsen eller annan aktivitet barnen ska vara med på,
• assistans för internetkommunikation vid otillgängliga webbsidor,
• visuell assistans vid utövande av hobbyverksamhet,
• ledsagning/syntolkning vid personliga fritidsaktiviteter,
• ledsagning vid promenader,
• ledsagning för att kunna motionera,
• ledsagning i skog och mark eller vid badplatsen,
• ledsagning vid resor,
• hjälp med att läsa och hantera posten och vid ifyllande av blanketter.

Behoven kan naturligtvis variera och detta ska bara ses som ett axplock av aktiviteter, då man som gravt synskadad kan ha ett omfattande behov av hjälp.

Texten kommer från Synskadades riksförbunds kampanj för ledsagning som pågår nu



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s